
2Paint a Picture är ett roligt målarverktyg. Du kan måla som impressionisterna, måla med akryl och göra mönster. Här har jag gjort en bild som sparats som .png.
http://www.2simple.com












Tramporgel. Hålen mot fönstret. Pogo Pedagog. Blåstenciler (kan ni känna doften?).
70-talet var en oskyldig tid för oss som gick i låg- och mellanstadiet. Vi hade (nästan) aldrig hört talas om knark. Det värsta vi hade sett var någon i sexan som hade börjat smygsnusa lite. Moralpanik bröt ut när Dallas började sändas på TV. Filmcensuren levde gott på folks rädsla för vissa ord, bilder och idéer.
Under denna period gick alltså jag mina första år i skolan. Efter de första årens läs- och räkne-”boot camp” kom vi så in på lite mer hardcore schooling. Vi började läsa engelska, SO och religion till exempel. Det är nu det börjar bli intressant. Vi pumpades fulla med fakta. Vi fick betyg direkt (något som jag tycker är bra, förresten). Vi bedömdes efter hur bra vi kunde återge och minnas fakta (något som idag låter lite – för att sno från en känd elektronikkedja – puckat). Jag minns speciellt ett prov som vi hade:
Vi hade fått se ett Pogo Pedagog-bildband om Jesu liv och leverne. För att göra storyn lite mer intressant hade det kära Pogo Pedagog anlitat skådespelare som agerade på ljudbandet som ackomanjerade bildbandet.
Läs fortsättningen på Dr P.O egen blogg










SO-läraren Thomas Jotarv berättar att det finns många olika åsikter bland lärarna om den digitala plattformen.
– Om man tycker om det här arbetssättet eller ej hänger på hur mycket man hunnit sätta sig in i det och hur mycket man jobbat med det. Tiden är det stora problemet. När det väl fungerar så kan det ju underlätta mycket. Men som det är nu hinner vi inte sätta oss in i alla forum som finns. Möjligheterna är många fler än vi hinner använda.
– Vissa lärare här på skolan är väldigt engagerade och gör mycket, men de som inte är datorvana fjärmar sig och gör bara det de måste.
Ett annat problem som han nämner är att långt ifrån alla elever och föräldrar tar chansen att kommunicera med skolan i det digitala systemet.
– Det är fler som inte är med än som är med, konstaterar han. Och då kommer vi lärare ändå inte ut med den information som vi lagt in.
– Vi lärare använder ju plattformen och skriver in allt vi ska. Men när man inte får respons från föräldrarna så är det ingen idé att dra igång saker, säger han.
Men han tror att det kan bli bättre – genom att systemet byggs upp nerifrån, med de nya elever och föräldrar som kommer in nu och är vana från start att kommunicera med skolan via webbkonton.
– På sikt kanske användningen kan öka bland föräldrar och elever, säger han.
Förutom IUP:n så använder kollegorna mest mejldelen av plattformen, enligt Thomas Jotarv. Det finns också forum för snabbkontakt med föräldrar, men för att det ska fungera krävs att föräldrarna öppnar sitt konto.
– Man kan förstås alltid kontakta föräldrarna via mejl, men det är ju inget nytt, den möjligheten finns ju överallt, konstaterar han.
Thomas Jotarv är förälder själv till två barn i skolåldern. Som förälder hör han till de passiva i det här sammanhanget. Har konstaterar att han inte har varit inne och tittat i Rexnet för sina egna två barns räkning.
– Det är tiden det hänger på. Både för lärare och föräldrar, säger han."



Foto: Flickr
"Sitter och lyssnar på första talaren på Moving Images - Rafi Haladjian - som pratar om the Internet of Things. Lite stödord som jag och Anders Mildner har pratat om när han ska komma fram till mig i publiken och be mig kommentera:
* Hur förändras människorna? Skiljelinje nätets infödda - invandrare. Vilka är skillnaderna? Problemet är att vi inte förstår men om vi förstår att vi inte förstår har vi kommit långt.
* Vad riskerar det att leda till? Två exempel:
- Säkerhet: huvudlösa råd
- Utbildning: tog lång tid innan vi såg att unga lär sig hemma
* Har vi designat ett utbildningssystem för andra än de som ska gå i skolan? Skolan är till för skolan & inte eleven -> självreproducerande system som riskerar att bli ett sidospår i samhället. Resursslöseri om inte annat.
* Hur skaffar man sig förståelse? Bryt invanda tankemönster. Unga som subjekt, inte objekt."






Det finns många åsikter om vad unga gör på nätet. Massmedierna fylls
av larmrapporter och varningar kring nätmobbning och sexuella
övergrepp. Hur ska man förhålla sig till ungas nätanvändning? Vilka
krav är rimliga att ställa? Vilka regler ska gälla?I VAD GÖR UNGA PÅ NÄTET? visar Elza Dunkels hur viktigt det är att
kunskaperna om unga och nätet sätts in i ett sammanhang. Om vi vill
förstå räcker det inte med att iaktta på avstånd. Vi måste våga ställa
frågor; i klassrummet såväl som vid middagsbordet. Den bästa
informationen om ungas nätanvändning får vi inte från
kvällstidningarnas löpsedlar. Den får vi från ungdomarna själva.Författaren utgår ifrån ett stort antal intervjuer med barn och
ungdomar. Hon beskriver vad unga gör på nätet, resonerar kring möjliga
risker och hur vi bäst hanterar dem. Hon ger också tips och råd kring
hur vi kan överbrygga kunskapsavståndet mellan generationerna.
I boken ifrågasätts våra föreställningar om nätet och de vanligaste
fördomarna pekas ut. Samtidigt ger författaren redskap till ett
rimligare förhållningssätt till ungas nätanvändning.



